Spannmål som blir föda, föda som blir gödsel, gödsel som blir spannmål och dessutom sol som blir energi och driver delar av jordbruket.
Att som Frida Ottersten föda upp kyckling åt Kronfågel är att varje dag vara en del av ett stort naturligt kretslopp.
– Det känns fantastiskt att få jobba med något där hela kedjan hänger ihop och alla steg är viktiga. Där det hela tiden är energi ut och in, säger hon.
Rent krasst är det förstås ett arbete, men mer än någonting annat är det en nedärvd livsstil.
Frida Ottersten växte upp här på gården utanför Lidköping och var med när hennes föräldrar på mitten av 1990-talet breddade hela verksamheten och vid sidan av att odla grödor även började föda upp kyckling.
Anledningarna? Främst två till antalet – nämligen att det var mindre väderkänsligt än att enbart förlita sig på grödor och att jordbruk och kycklinguppfödning dessutom är två sysslor som verkligen kan hjälpa varandra.
– Mina föräldrar har byggt den här gården från grunden. Från början hade de spannmål och potatis, men fick frågan att börja med kyckling eftersom efterfrågan ökade. Det är inte lika väderberoende som potatis och de drog igång uppfödningen 1995. Och det har enbart varit positivt, för det är bra att ha djur i verksamheten när man också vill få det att växa bra på fälten. De bidrar ju till det naturliga kretsloppet, säger Frida Ottersten.
Så jobbar Kronfågel för bättre djuromsorg, hållbarhet och hälsa
Här ser du hela 10-punktsprogrammet
Tog över gården från föräldrarna
Efter att ha utbildat sig till ekonom och lämnat sin barndoms nejder återvände hon senare för att ta över gården tillsammans med sina två bröder från deras föräldrar.
Ett annat arbete, ett annat liv. En helt annan livsstil.
– Jag bor nu bara en liten bit härifrån och att kunna ge mina barn möjligheten att växa upp lika fritt som jag är härligt. Och att få arbeta med, och vara en del av, det här stora kretsloppet känns viktigt. Vi odlar vete, havre, oljeväxter och ärtor, och föder delvis kycklingarna med det vi odlar. Sedan samlar vi upp allt gödsel och använder det till odlingen igen, så på ett sätt går det runt, runt, runt. Det är häftigt, säger Frida Ottersten och ler.
Kycklingarna äter bland annat spannmål som odlas på gården.
Det är onekligen en verksamhet som präglas av tydliga cykler. Och om jordbruket följer årstiderna så följer uppfödningen sina egna mönster, som i sammanhanget också är miljövänliga.
Ett klimatsmart livsmedel
Svensk kyckling från Kronfågel är nämligen ett av naturen klimatsmart livsmedel. Det står ur ett produktionsperspektiv för mindre än hälften så mycket koldioxidutsläpp som griskött och mindre än en tiondel så mycket som nötkött . Dessutom är kycklingen en effektiv foderomvandlare som behöver relativt lite mat för att växa och då den delvis äter spannmål från den egna gården krävs inte heller lika mycket transporter. Vilket givetvis är en miljövänlig aspekt det med.
– Kycklingen är väldigt effektiv på att omvända foder till kött och protein. Det går åt lite energi för att få ut mycket så det är ett väldigt bra djur även på så sätt, säger Frida Ottersten.
Ytterligare en aspekt som gör kycklinguppfödning klimatsmart är att nio av tio uppfödare som är med i branschorganisationen Svensk Fågel i dag värmer upp sina gårdar med flis eller halm och biobränslepanna. Frida Ottersten är inget undantag utan använder både solceller och flis från den egna skogen för att fylla delar av gårdens energibehov.
Kronfågel – har gjort gott för människor och kycklingar i över 50 år
Viktigt med naturlig energi
– Vi flisar eget trä som vi eldar i pannan och har också satsat på solceller. Taket är fullt på ena stallet, och solenergi är bra för oss eftersom den ska användas samtidigt som den produceras. Dagtid behöver kycklingarna mycket ventilation så hela vår verksamhet kan dra nytta av solcellerna. Och det känns viktigt att vara en del av den utvecklingen, med naturlig energi. Att vara en del av hela det kretsloppet, med energi ut och energi in, fortsätter hon.
Alla kycklingar har fri tillgång till vatten och föda och går alltid omkring helt fritt.
Frida Ottersten har tre stallar på totalt 14 000 kvadratmeter där alla kycklingar – som alltid i Sverige – går omkring helt fritt, här på mjuka kutterspån. De lever i ljusa miljöer med gott om fönster som alla har gardiner som går att hissa och sänka om till exempel solen skulle ligga på för hårt.
Allt är datoriserat
De har givetvis också fri tillgång till både vatten och foder och via kameror och automatiserade system får de den livsmiljö de bäst behöver. Som nykläckta innebär det till exempel väldigt varmt, runt 35 grader, men fem veckor senare har temperaturen sjunkit mot 20 grader.
– Vi är väldigt måna om att kycklingarna ska må bra, för det vinner alla parter på i längden. Allt är datoriserat och följs upp i dag och jag kan se allt i min app. Vad det är för fuktighet i stallet, hur mycket de ätit och druckit och hur mycket de väger… Vi följer dem hela vägen och får ett larm om något är fel så att vi kan åtgärda problemet snabbt. Med kycklingar lever man alltid nära, säger Frida Ottersten.
Världsledande låg antibiotikaanvändning
Så jobbar Kronfågel med djuromsorg, hållbarhet och hälsa
Förändringen har varit ganska stor på 25 år?
– Vi har stora fördelar i dag mot då. Vi arbetar klimatsmartare i dag och det är också lättare att se till att kycklingarna mår bra. Mycket går att hålla koll på via digitala system, men man måste fortfarande vara närvarande hela tiden. Titta på dem och se att de trivs, känna på fodret och att det luktar bra, se att inte alla ligger för tätt ihop vilket kan skvallra om att de tycker att det är kallt… Vi har aldrig haft så bra koll på våra kycklingar som vi har i dag.
Alla ytor tvättas, desinficeras och torkas mellan de olika kullarna.
Vad är det bästa med att vara uppfödare?
– Att gå bland djuren i stallarna är fint och harmoniskt, och att se att de mår bra är vår viktigaste uppgift. Då mår man själv bra. Så det gäller att se till att allting hela tiden fungerar med foder, vatten, ventilation, värme, ljus… Ja, alla parametrar som är superviktiga för att kycklingarna ska ha det så bra som bara möjligt. Som uppfödare måste man ha koll och vara hos djuren varje dag, man kan aldrig släppa taget.
Sju omgångar kycklingar på ett år
Och så var det förstås också det här med tydliga cykler. Att det går runt runt.
Efter drygt sju veckor hämtas kycklingarna till slakteriet och när stallarna är tomma samlas allt gödsel ihop och körs ut till åkrarna. Sedan tvättas, desinficeras och torkas alla ytor innan nya kutterspån strös ut för att förbereda för en ny omgång små kycklingar som kommer från kläckeriet.
– Vi har ungefär sju omgångar kycklingar på ett år, så det tar aldrig stopp och det är bara bra. Att det hela tiden är olika cykler och att ingen dag är den andra lik gör det väldigt roligt att jobba på en gård. Och att kretsloppen hela tiden är närvarande gör det också intressant på många sätt, för det är hela tiden energi ut och in. Spannmål som blir föda och spillning som blir spannmål. Det är häftigt att få bidra till den naturliga cirkeln, säger Frida Ottersten.
